det var ingen som sa att detta skulle bli lätt, men ingen heller hur svårt det skulle vara, allt är bara kaos, upp och ned och inget känns bra, hur ska man ta sig igenom något ingen förstår? hur ska någon förstå detta, det är ju våran kamp... jag hatar hela denna resa, men samtidigt så är jag glad att du mår bra och att du lever livet fullt ut, vilken tur att du inte mår som jag...